Klemming drev igenom att KB fick nya lokaler i Humlegården, byggt efter hans anvisningar, stod färdigt 1878 (uppfört 1871-77 enligt Nordiskan), invigningen skedde -78, året efter KB blev egen myndighet. Ritat av Gustav Dahl, samme man som 1885 ritade Mariahissen. Strindberg fick tjänst 1874 som e.o. amanuens vid KB, och därmed en social trygghet, en respekt som han tidigare saknat. Han kunde lämna de många, korta och ovissa tidningsuppdragen, eller snarare beroendet av artikelskriverierna. Klemming var en dynamisk herre, omdömena om hans person är motsägelsefulla. Av somliga betraktad som en kuf. Strindbeg visade honom tacksamhet och vördnad. KB hade 10 tjänstemän vid öppnandet. Klemming var vid den här tiden överbibliotekarie.

Trots bristande examina, dvs oavslutade akademiska studier i Uppsala, sökte han och fick tjänsten som e.o. amanuens på KB i december 1874, 27 år gammal. Titeln som följde tjänsten var kungl. sektern, (flera olika skrivningar finns) vilket indikerade att han var en av de unga männen i verken.

Han trivdes. Forntid och böckernas rymd öppnades för honom. Klemming tyckte han om, liksom bibliotekaren Richard Bergström, den lärda folkdiktningsforskaren, vilken S. hade att tacka för att ha förmedlat hans inträde i bibliotekesvärlden.

Bergström blev en vän vilkens konservsatism kompletterade S. egen radikalism, och Bergströms lätt överströmmande temperament stämde dess bättre med hans eget. De promenarade tidiga mornar tillsammans. Strindberg fick aldrig någon ordniarie tjänst. Lönen var låg, plikterna inte många. Men åren 1878 och 1879 utkvitterar S. större summor.