Paulo Parisio, Epicedion
över Ippolita Sforza 19/8
1488. Cancellaresca hand-
skrift av Hippolytus de
Luna i Neapel.Kungl.
Biblioteket. Codex
V.u. 2, fol. 1.
|
Pendulas Paragrafer
§ 170
Därtill twista de lärde.
§ 172
När tomheten smyger sig på, är inte påfyllningen långt borta. Grundlich.
§ 173
Det är klart det är synd om mig! ("Vi äkta Pendulamedlemmar".)
§ 174
Asså, ja hade en bra grej här. Satan, ja skulle ju ba sejaren.
Så inledes de spirituella möten, vilka gärna punkteras av tidens obevekliga, men
ändock naturliga tassande mot framtiden. Den s.k. ingressparagrafen.
§ 176
Intighetens fana väger lätt, men bäres dock under enorma vedermödor. Tills vidare.
§ 178
Vi vill, måste, och skall högvörda ambivalensen, en av riddarnes mest framstående
egenskaper. Denna karakteriserar de äkte riddarne, och möjliggör för oss att utstå,
och besegra de flesta (alla) situationer vi ställs inför. Valen är, likväl för oss,
som för Jona, ett ont, vilket vi härigenom förklarar oss likt konkvistadorer överstå.
Vi vurmar och värnar om denna egenskap, vilken särdeles kommer till sin fördel i
samvaro med de täcke. Tro, hopp och tomhet deviserar vi.
§ 180
Snip - Snaps - snorum, kan tillräckligt många frågor generera ett svar, spörjer
riddarne, och velar.
§ 186
Ord sökes! Svar till "förstummad".
§ 188
Lidandets parafras: Oh ljuva sorg, kom att mitt liv berika, på det att min själs
solfläckar må tråda en lustiger dans, et cetera.
§ 190
Går den ihop, paragrafen? Om inte, gör den igen - som vore den lagd som en patience av
en herrgårdsfröken, med återhållen lättja och en smula tristess.
§ 191
Hvaruti konstateras att vi ännu ej tagit en sista öl. Därmed är ambivalensen
överkommen, och snart är detta gjort!
§ 192
Tomhet? Nej, fullhet! Än fungera de services ibland vilka man åstunda närhelst
man önska boavera.
§ 204
Pendula skall gå ut med en halvfransk hemsida (vår IT-strategi).
|
|