Pendulas Paragrafer
§ 131
Klaverna (g o. f) är och förblir mysterier i våra livs hjälpstreckslösa existenser.
§ 133
Tycker inte om morgondagen - ett axiom, alltid användbart i klubben.
§ 135
Raad Will, Saxarnas ädle stridis, kämpar ständigt mot bättre vetande.
§ 136
Mot bättre vetande strävar vi också.
§ 145
Striden för upprättelse, och erkännande, får aldrig sluta, försåvida icke detta
erkännas oss, och vår fana vaja varhelst vi önska att vaje i förhärskande vind.
§ 147
Vi vänta också på de frukter vårt oförtrutna arbete oss vederkvicka med skulle. (Var
är melonerna?)
§ 151
När annan medlem saknas må annan medlem författa vad annan medlem önskar, t.ex. att
malt är att föredra framför råg.
§ 154
Tingen är oss, ehuru nödiga, i mångt och mycket mer eller mindre oförståeliga, helst
när de sina ohyggliga anleten, likt verklighetens grymma apostlar, visa upp den
insensitivitet inför existensialia många tycks hulda om, dessäven något idolisera.
§ 155
Angående geografiska ramars sättande:
Eboli är inte här.
§ 157
När skönheten kom till byn var vi inte där.
§ 164
Pendula resenterar klockslag innan sex såsom tidiga. Efter sex kan allt vara
trevligt.
Inledande kommentar: Vissa
papper saknas, ett faktum som vi numera är alltför vana vid, och som kommer att tas hand
om, till alla resonabla priser, och insatser.
§ 166
Varför händer alltför litet? För att apparenser betyder mer än innehåll, eller hur?
Innehållet är OK, men "faschtum" kräver mer.
§ 167
Pank och skuldfri.
Pank och slank. Vårt eget
"Dendrags"koncept.
§ 168
I den är allting "mveg" mer än nollan.
§ 169
"Lars är ulltågsmalen".
Kort sagt, varför
förlorades inte detta också?
|