perspektivk | ||||
|
Byggnadsminnen som forskningsobjekt * ett "eget", avgränsat material i tid och rum * ett socialt differentierat material - Södermanlands läns 50 BM spänner från slott till koja, från herrgård till statarlänga, från kvarn till kyrkstall * byggnaderna ger prov på olika byggnadsskick med regionala variationer över tid * möjlighet att diskutera kmv:s olika praxis avseende renoveringsideologier utifrån etnologiskt motiverade frågeställningar * arbeta med samtal, samspel och intervjuer * kan anlägga ett historiskt inriktat perspektiv för att skapa djup och relief åt nutida situationer * genom ovan nämnda samtalstekniker fånga upp ägarnas syn på bl. a. föränderlighet kontra sega strukturer i relation till sitt objekt * materialet ger möjlighet till att diskutera några aspekter av skillnader i livsform av typen urban och rural när det gäller de BM som är bostadshus |
* BM kan studeras både som symbolbärande element och som medier för kommunikation (Jfr Wobst; stilistiskt beteende). Men dessa bör behandlas i ett helhetsperspektiv med människan i centrum * ägarnas kulturella identitet såsom den avspeglas i deras självföreställningar om sig själva som kulturbärare, värnande om den egna kulturen som den kommer till uttryck genom BM * diskutera vilken historiebild BM inklusive de väckta frågorna ger, vad som väljs bort och varför * BM studeras i huvudsak ur ett emotivt och socialt perspektiv. (Jfr Thomas Markus' bok Buildings & Power. Freedom & Control in the Origin of Modern Building Types) * vad som skiljer den antikvariska professionens värderingar från de olika ägarnas * hur den offentliga vården och förvaltningen av BM kan och bör förhålla sig till den delvis hypotetiska och delvis kända diskrepansen i värderingssätt mellan å ena sidan antikvariska myndigheter och å andra sidan ägarna och brukarna av våra kulturarv. |